Fotspår i sanden
En natt hade en man en dröm. Han drömde att han gick längs en strand tillsammans med Gud. På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram. Han märkte att vid varje period i livet fanns spår i sanden av två par fötter: det ena spåret var hans, det andra var Guds.
När den sista delen av hans liv framträdde såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han att många gånger under sin levnadsvandring fanns det bara ett par fotspår. Han märkte också att detta inträffade under hans mest ensamma och svåra perioder av sitt liv.
Detta bekymrade honom verkligen och han frågade Gud om detta. "Herre, Du sa den gången jag bestämde mig för att följa Dig att Du aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen. Men jag har märkt att under de allra svåraste tiderna i mitt liv har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå att Du lämnade mig när jag behövde Dig mest.
HERREN svarade: "Mitt kära barn jag älskar dig och skulle aldrig lämna dig under tider av prövningar och lidande. När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.
Författaren okänd
2 spår i sanden
2 spår i sanden, lämnar jag kvar
2 spår i sanden, enda minnet av mej.
Vattnet och vinden, har slatt följe med mej.
Vattnet och vinden, som får höra min sång.
Solen går ner natten låter dagen vila.
Månen lyser min väg.
Stjärnor på himlen,så oerhört många.
Visar mej vägen,som solen har viskat till mej.
2 spår i sanden, lämnar jag, lämnar jag kvar.
Vågorna skänker, mitt sinne till ro
Vågorna skänker, mej mod att gå på.
Ljus är nu vägen, som varit så mörk
ljus är nu vägen, som Gud vill jag ska gå.
Solen går upp, natten viker sig åter
månen vänder tillbaks
fåglar som lyfter mot himlen med dagen
sjunger sin lovsång som gåva till mej
2 spår i sanden
lämnar jag, lämnar jag kvar
2 spår i sanden,
lämnar jag lämnar jag kvar
Kommentarer
Skicka en kommentar